EU ställer hårdare krav på IT- jättarna. Överväganden görs om att ta i med hårdhandskarna. Det handlar om att Google, Facebook, Twitter och Microsoft måste bli snabbare på att plocka bort innehåll som är hatpropaganda eller anses vara hets mot folkgrupp. Även krav på att regeringen ska ta ansvar ställs.
EU hotar med att stifta lagar som kan kräva skadestånd av företagen som inte följer riktlinjerna. Näthat måste tas på största allvar. Det har länge varit ett problem som ligger långt efter den juridiska omfattningen. Implementeringen av lagar måste anpassas i takt med digitaliseringen och de sociala- medier plattformarna. Internetföretagen måste ta ett gemensamt ansvar för att underlätta och främja yttrandefriheten på nätet. Det kommer också med en skyldighet att stoppa hets och hat enligt svd.se.
Nya föreskrifter behövs
Svt.se skriver om vikten av att regeringen måste kliva in och sätta stopp på näthatet. Många anmäler hot och hat på nätet men får oftast återkopplingen att brottet inte går att utreda. Detta trots att bevismaterial bifogas och finns tillgängligt. Ida Östensson och Kristina Wicksell från Make Equal, lyfter frågar och menar att det i slutändan blir en demokratisk fråga. Vem eller vilka ska och orkar axla ansvaret om hot och våld är vardag? Idag har dock regeringen släpp förslag med punkter som ska göra det lättare att straffa personer på nätet som kränker andra enligt sr.se.
Tips när du blir utsatt för näthat:
- Ta inget personligt– näthatarna känner inte dig och vet egentligen vem du är som person.
- Håll dig lugn– att svara i affekt ger sällan effekt. Håll dig till sakfrågan och svara i lugn och ro.
- Ta hjälp– skriv till dina vänner eller olika grupper som kan hjälpa dig. Till exempel #jagärhär.
- Anmäl- du både kan och bör anmäla användare eller kommentarer direkt på sociala- medier kanalen det gäller.
- Polisanmäl- är det ett grovt hot ska du anmäla det till polisen. Skärmdumpa inlägget och anmäl.
