Att förlora en nära anhörig och välja bland urnor, kistor och kyrkor inför begravningen är aldrig en rolig upplevelse – dessutom måste du ordna med uppsägning av telefonabonnemang som måste avslutas, konton i sociala medier som måste stängas och personer runt omkring behöver informeras plus att en radda myndigheter behöver informeras. Så vad ska man tänka på när någon dör?
När en anhörig dör finns en hel del saker som måste tas itu med. Bland annat måste gravsättningen ske senaste en månad efter att dödsfallet inträffat, vilket innebär att begravningen måste ske ganska så snabbt efter att den anhörige gått bort – men när denna regel infördes var Svenska kyrkan snabb på att garantera att begravningsceremonin och annat kring begravningen fortfarande skulle skötas med samma vördnad och omsorg som innan lagändringen. Och om man har övriga frågor om just begravningen kan man alltid vända sig till Sveriges begravningsbyråers förbund. Enligt en artikel i Sveriges radio är exempelvis den vanligaste frågan gällande begravningars kostnader. Så det kan vara bra att veta att en begravning i snitt kostar omkring 26 000 kronor och att det som kostar är dödsannonsen, kistan och minnesstunden efter begravningen – inte själva ceremonin. Men utöver själva begravningen och dess kostnader finns en rad andra rent juridiska och skattemässiga saker som måste ordnas med och som kan vara bra att hålla i minnet. Till exempel ska information inlämnas till Skatteverket såsom att:
- Dödsfallet måste registreras – läkare ska lämna ett dödsbevis till Skatteverket och du behöver själv bara kontakta verket om den anhöriga avlider utanför sjukhus/annan vård, inte har svenskt medborgarskap eller dör utomlands.
- Skatteverket informerar andra myndigheter – något som kan vara skönt att veta är att Skatteverket via ett speciellt informationssystem meddelar såväl en rad privata företag, banker och försäkringsbolag att personen gått bort vilket gör att endast Skatteverket behöver kontaktas i många fall.
- Bouppteckning måste skrivas – detta betyder att man går igenom och sammanställer den avlidnes tillgångar och skulder för att visa vem som har rätt att företräda dödsboet. Bra att veta är exempel att banker ofta vill se registrerad bouppteckning för att tillåta uttag från den avlidna personens konto eller om man haft gemensamt konto med den avlidne
- Dödsboet måste deklareras – även dödsboet måste lämna Inkomstdeklaration 1 för det år som dödsfallet inträffade och berör då både inkomsten den avlidna personen tjänat innan dödsfallet och eventuella inkomster som dödsboet gjort.
